ANNONS

På morgonen gick jag ut på balkongen och mitt i väggen lade jag märke till något konstigt som rörde sig inuti den: i det ögonblicket överväldigades jag av verklig fasa, särskilt när jag insåg vad det var

ANNONS
ANNONSE

Den morgonen gick jag ut på balkongen och lade märke till något konstigt som rörde sig innanför väggen. I det ögonblicket överväldigades jag av ren skräck, särskilt när jag insåg vad det var 😢😲
Den morgonen gick jag ut på balkongen helt automatiskt – för att öppna fönstret, ta ett andetag och vakna. Och plötsligt var det som om min blick snubblade på väggen. Något var där. Det rörde sig.

Långsamt, konstigt, som om det hade ett eget liv. Mitt inre knöt sig. Min första tanke var en skugga. Min andra var en orm. Mitt hjärta sjönk, mina handflator blev svettiga och min andning blev ojämn. Jag frös till och stirrade bara, rädd för att ens blinka.

Men ju längre jag tittade, desto mer insåg jag: det såg inte ut som en orm. Dess rörelser var annorlunda – inte mjuka, utan ryckiga, hjälplösa. Varelsen verkade sträcka sig framåt, röra sig innanför väggen, men dess svans förblev utanför. "Förmodligen något enormt med en tunn svans", tänkte jag.

Fortsätt läsa genom att klicka på knappen ( NÄSTA 》 ) nedan!

ANNONS
ANNONS