Att sonen i dag skulle ha varit en medelålders man på dryga 50 år, var inget hon kunde se framför sig visuellt, utryckte hon.
Bilden hon bär inom sig är fortfarande bilden av den glada 11-årige pojken som drack varm choklad den där sista morgonen när han skulle gå till skolan och aldrig kom tillbaka hem.
– Den som tog Johan ifrån mig, berövade mig också möjligheten att bli farmor, vilket som jag förstås saknar. När jag hör arbetskamrater berätta om att de fått barnbarn smärtar det inom mig. Inte så att jag går därifrån, men jag funderar alltid på hur det skulle ha varit att få egna barnbarn, hur Johan skulle ha varit som pappa, sa Anna-Clara Asplund till Hemmets Journal.
Fortsätt läsa genom att klicka på knappen ( NÄSTA 》 ) nedan!
